Ung i Norden/ Färöarna

Måndag 26/6 – Resan till Färöarna
Jag gick upp klockan kvart över fem måndagen den 26/6. Jag var på centralstationen i Göteborg kvart över sex för att hoppa på tåget till Stockholm. Men mitt mål låg inte österut, snarare väster, över havet, norr om England, Färöarna. Jag kände ingen jag skulle åka med och visste inte ens om det var någon mer ifrån Göteborg. Men det visade sig att Sameh, en magdansös som gått vidare från UKM också skulle på Ung I Nordens kulturfestival. I Skövde kom det åtta till svenskar på tåget och vi mötte ännu fler på Arlanda. Därifrån åkte vi till Köpenhamn och sedan vidare till Färöarna. Vi kom fram på två olika flygplan, jag på det tidigare av dem. På det sena fanns också de från Skåne. Så alla svenskar var samlade på måndag kväll i två olika sovsalar. Fast alla på det tidiga planet hade förlorat sitt bagage och vi fick låna madrasser och lakan. Inte att vi hade något emot det jämfört med våra hårda liggunderlag och trånga sovsäckar. Bagaget kom ifatt oss på tisdag kväll, efter våran utflykt till Koltur.

Tisdag 27/6 - Utflykten till Koltur
Vi fick uppleva den Färöiska naturen som var väldigt annorlunda våran nordiska skog. En resa innehållande lurviga kor och otroligt blått vatten. Efter att ha vaknat utvilade på tisdag morgon begav vi oss till ön Koltur på utflykt. Vi åkte först buss och sedan båt för att komma dit. Båten åkte in i en vattengrotta där vi fick titta in. Det var kallt och mörkt, precis som det ska vara i en grotta. När vi kom fram till ön fick vi lära oss lite om Färeöarnas historia och sedan vandra runt ön. Vi fick se fantastiska vyer och vacker natur. På ön fanns även lurviga kor, fåglar och skygga får. Våra guider bjöd på soppa, bröd och kaffe & mockarutor efter vandringen. När vi kom tillbaka till skolan vi bodde på hade vi möte om Sveriges presentation. Alla länder skulle visa upp en föreställning för de andra länderna. Vi hade inte haft någon träff innan vi åkte för att planera en sådan show. Vi satte ihop vårat kvällsprogram på plats och övade hela kvällen. Och inte nog med det, sedan satt några av oss och spelade gitarr och sjöng halva natten.

Onsdag 28/6 - Invigningen
Det var en seg start för många på onsdag morgon, många hade inte sovit så mycket som de kanske hade velat. Invigningen av Ung I Norden med tal av kulturministern var redan klockan nio på morgonen. Efter det var det dags att dela upp sig i sina workshops som man hade valt innan vi kom hit. Det finns många olika workshops man kunde välja; musik, teater, dans, film och grafik är bara några av de 16 olika. Den sextonde workshoppen var lite utanför de andra eftersom det var journalistgruppen. Vi skulle rapportera om vad som hände på lägret. Efter de två workshoppassen, ett innan lunch, ett efter och efter middagen var det några länder som visade upp sina föreställningar. Vi började på scenen i aulan och lyssnade på band, såg på film, såg kläder och en teaterföreställning. Filmen var från Danmark och väldigt bra. Den var nästintill en stumfilm förutom en scen med kidnappare som skrek och några andra ljud. Fast det gjorde inget att jag inte förstod vad han sa eftersom filmen berättades mer i bildspelet. Den var väldigt smart gjort. Hela filmen var intressant och jag tappade aldrig intresset. Så som jag uppfattade handlingen var att en man är på väg till jobbet. Alla dricker kaffe. Han ser en dam som har tappat ut innehållet i hennes matkasse. Alla ignorerar henne och ett ögonblick ser det ut som att mannen kommer att hjälpa henne. Men han går förbi. När han kommer till jobbet dricker alla mer kaffe. En kidnappare kommer och tar honom. Ingen gör något och så fort dörren stängts börjar de dricka kaffe igen. Nu börjar filmen närma sitt slut. Den sista scenen är när gumman som tappat ut sin matkasse sitter och dricker kaffe och kollar på tv. Hon byter kanal och ser mannen som gått till jobbet fastbunden på en stol mes kidnapparen brevid. Men hon byter kanal och gör inget för att hjälpa. Det fanns många andra smarta detaljer i filmen också. Den var fint filmad, med många intressanta vinklar och också bra skådespel. Jag blev väldigt imponerad. Det andra jag tyckte mycket om från den scenen var islands föreställning. Den var riktigt rolig att se på. Den handlade om islands historia från när det intogs av andra länder ända fram till deras mest kända musiker - Björk. Islänningarna hade alla på sig svart och var vitmålade i ansiktet. De iscensatta vad berättarrösten sade. Det var väldigt välskrivet och bra agerat.

Torsdag 29/6 - Våran Föreställning
På torsdagen fortsatte alla med sina olika workshops. Vi i journalist gruppen var runt och intervjuade folk på de olika workshoppen. Men det var inte förrän på kvällen som det blev roligt. Sverige skulle nämligen visa upp sin föreställning för de andra länderna. Genom hela showen hade vi Lars Emil som spelade "Mer och mer och mer" på dragspel och sång med många verser. Emellan verserna uppträdde de andra grupperna med tre olika danser, en dikt med musik och sång, ploj, akrobatik och streetdans. Den första dansen var två tjejer som träffats här på Färöarna och dansade magdans. Den andra gruppen var The Monkeybusiness som dansar en blandning av street, disco och ragga. Fast två av deras medlemmar var inte med på resan. Den tredje dansgruppen dansade modern dans med mycket lugna rörelser och vacker musik. Efter Lars Emils andra vers var det dags för det första ihopsatta bandet. Där var jag med och spelade bas. Vi spelade Eagle Eye Cherrys "Save Tonight". Efter det tror jag att det var en till vers från Lars Emil. Sedan läste Sonny upp en egen dikt med ackompanjemang av gitarr och sång. Efter det var det streetdansarna, plojarna och akrobaterna som tog scenen och visade upp ett nummer de gjort i tisdags kväll. Sen en till vers från Lars Emil som verkade vara den sista. "Det var på väg till Arjeplog som jag frös ihjäl och dog" Men icke sa Nicke, för efter det andra bandet som spelade Håkan Hellströms "En Midsommarnattsdröm" så klämde han i med den sista versen. På En Midsommarnattsdröm sprang alla svenskar som inte spelade upp på scenen och dansade och satt och klappade med på Lars Emils sista vers. Det var enväldigt bra föreställning tycker jag. Vi hade inte haft mycket tid att förbereda men jag tycker att vi klarade det bra. Det var en väldigt trevlig stämmning bland svenskarna resten av kvällen. Trots att vi inte känner varandra så väl kändes det verkligen som att vi var en grupp som varit tillsammans länge.

Fredag 30/6 - Öppen scen
På lunchrasten gick jag och några tjejer från Norge och några från Åland till stan. Den var väldigt liten och mysig. Det fanns många små affärer men även sånt som man känner igen från Sverige, rill exempel Intersport. Vi var inne på en väldigt trevlig second hand-affär där det fanns många roliga plagg. Vi var där ett bra tag, men vi hann också köpa glass och kolla i en annan klädaffär och runt lite på gatorna. På kvällen var det öppen scen i aulan. Alla som hade något att visa upp hade sex minuter på sig att spela, dansa, läsa upp dikter eller vad de ville.Tyvärr var det inte så många som spelade den kvällen. Många som hade anmält sig var inte där. Men det var några som tog sig upp på scenen och de ska jag skriva om. De första var två killar från Norge, en som spelade gitarr och en som sjöng. De spelade lugn och vacker musik som publiken gärna klappade med i. Sångaren hade en väldigt ren och stark röst och det var vackert. Personligen tyckte jag att när publiken klappade med förstördes stämningen. De spelade tre låtar, en som sångaren skrivit, Hallelujah av Leonard Cohen och Johnny Cashs version av Hurt av Nine Inch Nails. Näst spelade två andra killar från Norge. De spelade gitarr och sjöng tillsammans på norska. De har skrivit låtarna själva och stilen var glad och rolig tycker jag. De hade bra scennärvaro, kontakt med publiken och kontakt med varandra. Efter det var det en till duett, men denna gång två tjejer. En p piano och en som sjöng. De spelade två sånger av Katie Melua. Det var också väldigt lugn och fin musik som jag igen tyckte förstördes av publikens medklappningar. Det var inte sådan musik man klappar med i men publiken ville visa att de tyckte om det de hörde. Sångerskan här sjöng också vackret med stillsamt pianokomp. Bernhard Bornstein spelade sedan ett egenkomponerat stycke på piano. Det var skiftande i karaktären, hade lugna och vackra delar men också delar med lite mer ös. Det var till största delen klassiskt men det fanns även lite andra stilar i det. Efter att spelat förklarade han för publiken att stycket handlade om hans skola. Sedan var det bara två akter kvar, även fast det var många fler anmälda. En kille från Danmark läste upp en del av en novel han skrivit. Tyvärr förstod jag inte ett ord av vad han sa, men det fanns säkert många danska och norska som förstod. De sista som spelade var ett metalband. De fick med många i publiken som stod vid scenkanten och dansare, headbangade och hoppade. Det var ett glatt slut på konserten.

Lördag 1/6 - andra öppna scenen
På lördagen skrev jag koncentrerat hela eftermiddagen dagbok över de dagarna som varit. Efter det var jag så trött att jag frågade om jag fick gå och vila innan kvällens aktiviteter och det fick jag. Efter middagen var det den andra öppna scen kvällen. Då uppträdde många från Sverige. Kvällen började på dansscenen där några av de svenska dansarna uppträdde. The Monkeybusiness dansade igen. Sedan gick vi till aulan och lyssnade på massa olika musik.Det höll på länge, från nio till halv tolv uptädde ungdomar med musik. Det var många duktiga som spelade. Dominerande under kvällen var lugna duetter och solostycken. Sedan spelade också ett pop/rock band som jag tror kommer från Norge. Louise från Sverige spelade en egen låt på gitarr och sång. Hon spelade också Mad World. Kicki, också från Sverige, spelade en egen låt på piano, sång och munspel. Ellen och Fia från Sverige spelade två egna låtar. Ett pop/rock band från Norge spelade och sedan spelade sångaren och gitarristen Halleluja efter önskemål från publiken. Nanette från Sverige dansade och sjöng till Summer of ´69. Publiken blev som galen och några killar hoppade upp på scenen. Hon var väldigt omtyckt. Två norska tjejer spelade ett stycke som jag tror de gjort själva. En spelade saxofon och den andra slog ihop flaskor för takten och de använde rösterna för att få fram en viss stämming i musiken. Det var lite läskigt att höra på eftersom man visste inte vart låten var på väg. Vad som helst kunde hända, det var spännande att höra. Kvällen avslutades med En Midsommarnattsdröm och halva publiken uppe på scen med det svenska bandet. Det var jätteroligt och varmt!

Söndag 2/6 - Föreställning och beachparty
Den sista dagen. Hela dagen gick åt planering och rep inför kvällens föreställning. Den var på Nordens Hus på kvällen. Det var mycket publik och de som var med fick sitta på golvet framför scenen. Föreställningen var uppdelad på tre delar. Först workhops 1-5, sen 6-10 och sist 11-15. Då hade de i sina grupper besämt hur de skulle göra. Jag tror att två av grupperna hade valt tema. En hade sömn och drömmar och de andra hade motsatser och kommunikation. Det var en väldigt bra föreställning med många olika konstformer. Man hann aldrig bli uttråkad eftersom det var så många olika grupper som visade upp. Vi var väldigt stressade med våran tidning. Kopiatorn fungerade inte och vi ville att alla skulle få en kopia innan de åkte hem. De första skulle åka klockan fem måndag morgon så det var lite stressigt eftersom alla tidningar skulle vikas innan också. Men vi träffades hela gruppen efter föreställningen och våran ledare sa att hon skulle fixa det. Och visst, senare på kvällen var alla tidningar tryckta och vikta. Jag vet inte hur hon gjorde men jag är glad att de blev klara. Efter föreställningen möttes alla på sina workshops och sen var det beachparty på stranden. Vi fick mat och de tände en eld. Det var musik hela kvällen och många dansade. Det var härlig stämning och jag tror att alla hade kul. Det enda jag tyckte var jobbigt var att det var för kallt. Mot slutet av kvällen spelade ett band från Färöarna. De var verkligen grymma. Sångaren hade skrivit låtarna och satt ihop bandet. Men det blev så kallt för dem att spela så de slutade väl runt 11. Sedan kom musiken på igen och det serverades läsk och chips. Man kunde också grilla korv. Jag gick tillbaka till skolan runt 12 för jag frös men jag tror att festen höll på till ett. Efter det var vi uppe till fem för att säga hejdå till de som skulle åka hem då. Det var väldigt jobbigt och sorgligt. Jag kommer sakna alla väldigt mycket och jag var verkligen ledsen när jag gick och la mig. Jag kollade på klockan innan jag somnade, då va den kvart över fem. Det var exakt en vecka sedan jag vaknat för att åka till Färöarna.

Måndag 3/6 - Hemresan
Jag åkte med de som skulle ta klockan ett-planet. Vi åkte från skolan vid 11. Klockan halv ett hade vi checkat in och satt och väntade på planet. Det var försenat, först till kvart i två, sedan kvart över och sedan kvart i tre. Jag tror att vi lyfte halv fyra. Det här ledde till att vi missade vårat tåg från Köpenhamn. Vi fick avbeställa de biljetterna och det såg ut som att vi kunde ta nästa och alla komma hem en timme senare än planerat. Men vi missade det också och fick åka nattåg. Alla var väldigt trötta efter all förlorad sömn. Vi fick vänta i Malmö ungefär tre timmar och sedan var det tåget försenat en halvtimme. Vi kom fram till Göteborg tio i tre på natten och där hämtade pappa mig. Men det var fortfarande ungefär sju personer som skulle vidare innan de kom hem. De skulle åka minibuss i många timmar till.